publicerad: 2015
lagfara
lag|fara
verb
‑for, ‑farit, ‑faren ‑faret ‑farna, pres. ‑far • ge laga kraft åt
Finita former | |
---|---|
lagfar | presens aktiv |
lagfars (lagfares) | presens passiv |
lagfor | preteritum aktiv |
lagfors | preteritum passiv |
lagfar | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att lagfara | infinitiv aktiv |
att lagfaras | infinitiv passiv |
har/hade lagfarit | supinum aktiv |
har/hade lagfarits | supinum passiv |
Presens particip | |
lagfarande | |
Perfekt particip | |
en lagfaren + substantiv | |
ett lagfaret + substantiv | |
den/det/de lagfarna + substantiv | |
den lagfarne + maskulint substantiv |