publicerad: 2015
lagman
lag|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • chef för tingsrätt el. förvaltningsrätt
| Singular | |
|---|---|
| en lagman | obestämd form |
| en lagmans | obestämd form genitiv |
| lagmannen | bestämd form |
| lagmannens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| lagmän | obestämd form |
| lagmäns | obestämd form genitiv |
| lagmännen | bestämd form |
| lagmännens | bestämd form genitiv |


