publicerad: 2015
lagvrängare
lag|vräng·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑vrängarna • ⟨vard.⟩ oseriös jurist; till 1lag 1
Singular | |
---|---|
en lagvrängare | obestämd form |
en lagvrängares | obestämd form genitiv |
lagvrängaren | bestämd form |
lagvrängarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lagvrängare | obestämd form |
lagvrängares | obestämd form genitiv |
lagvrängarna | bestämd form |
lagvrängarnas | bestämd form genitiv |