publicerad: 2015
landgång
land|gång
substantiv
~en ~ar 1 lös brygga att gå ombord el. i land på2 lång smörgås med olika pålägg
| Singular | |
|---|---|
| en landgång | obestämd form |
| en landgångs | obestämd form genitiv |
| landgången | bestämd form |
| landgångens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| landgångar | obestämd form |
| landgångars | obestämd form genitiv |
| landgångarna | bestämd form |
| landgångarnas | bestämd form genitiv |


