SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
leda
1leda verb ledde, lett, ledd n. lett, pres. leder föra; an­föra; vara främst; ​leda till (ngt) med­förakoppar leder elektricitet
Finita former
lederpresens aktiv
leds (ledes)presens passiv
leddepreteritum aktiv
leddespreteritum passiv
ledimperativ aktiv
Infinita former
att ledainfinitiv aktiv
att ledasinfinitiv passiv
har/hade lettsupinum aktiv
har/hade lettssupinum passiv
Presens particip
ledande
Perfekt particip
en ledd + substantiv
ett lett + substantiv
den/det/de ledda + substantiv
leda av leda av el. avleda vattnet från ängen
Infinita formeratt leda avinfinitiv aktivPresens participavledandePerfekt participen avledd + substantivett avlett + substantivden/det/de avledda + substantiv
2leda verb ~de ~t röra sig i en led mot ngt; böja (på) ngt i leden el. lederna
Finita former
ledarpresens aktiv
ledaspresens passiv
ledadepreteritum aktiv
ledadespreteritum passiv
ledaimperativ aktiv
Infinita former
att ledainfinitiv aktiv
att ledasinfinitiv passiv
har/hade ledatsupinum aktiv
har/hade ledatssupinum passiv
Presens particip
ledande
Perfekt particip
en ledad + substantiv
ett ledat + substantiv
den/det/de ledade + substantiv
3leda substantiv ~n av­sky, o­lust: ​känna leda vid ngt
Singular
en ledaobestämd form
en ledasobestämd form genitiv
ledanbestämd form
ledansbestämd form genitiv