publicerad: 2015
ledigförklara
led·ig|för·klara
verb
~de ~t • till ledig 2: ledigförklara en befattning el. förklara en befattning ledig
| Finita former | |
|---|---|
| ledigförklarar | presens aktiv |
| ledigförklaras | presens passiv |
| ledigförklarade | preteritum aktiv |
| ledigförklarades | preteritum passiv |
| ledigförklara | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ledigförklara | infinitiv aktiv |
| att ledigförklaras | infinitiv passiv |
| har/hade ledigförklarat | supinum aktiv |
| har/hade ledigförklarats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| ledigförklarande | |
| Perfekt particip | |
| en ledigförklarad + substantiv | |
| ett ledigförklarat + substantiv | |
| den/det/de ledigförklarade + substantiv | |


