publicerad: 2015
lektorat
lekt·or·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~ • lektorsbefattning
Singular | |
---|---|
ett lektorat | obestämd form |
ett lektorats | obestämd form genitiv |
lektoratet | bestämd form |
lektoratets | bestämd form genitiv |
Plural | |
lektorat | obestämd form |
lektorats | obestämd form genitiv |
lektoraten | bestämd form |
lektoratens | bestämd form genitiv |