lånalåna
verb
~de ~t; perf. part. pl. ~de el. i ett uttryck lånta • låna pengar; kan du låna mig en tia?; lånta fjädrar ngt värdefullt som inte är ens eget| Finita former |
|---|
| lånar | presens aktiv |
| lånas | presens passiv |
| lånade | preteritum aktiv |
| lånades | preteritum passiv |
| låna | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att låna | infinitiv aktiv |
| att lånas | infinitiv passiv |
| har/hade lånat | supinum aktiv |
| har/hade lånats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| lånande |
| Perfekt particip |
|---|
| en lånad + substantiv |
| ett lånat + substantiv |
| den/det/de lånade + substantiv |
| Övrig(a) form(er) |
|---|
| lånta |
låna in
• låna in el. inlåna ett startkapital| Infinita former |
|---|
| att låna in | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| inlånande |
| Perfekt particip |
|---|
| en inlånad + substantiv |
| ett inlånat + substantiv |
| den/det/de inlånade + substantiv |
låna upp
• låna upp el. (sällan) upplåna ett startkapital låna ut
• låta ngn låna ngt: han vill inte låna ut sin nya cykel| Infinita former |
|---|
| att låna ut | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| utlånande |
| Perfekt particip |
|---|
| en utlånad + substantiv |
| ett utlånat + substantiv |
| den/det/de utlånade + substantiv |
