publicerad: 2015
läkarkollega
läk·ar|kol·lega
substantiv
~n; pl. ‑kollegor el. ‑kolleger läkare kollega
Singular | |
---|---|
en läkarkollega | obestämd form |
en läkarkollegas | obestämd form genitiv |
läkarkollegan | bestämd form |
läkarkollegans | bestämd form genitiv |
Plural | |
läkarkollegor (läkarkolleger) | obestämd form |
läkarkollegors (läkarkollegers) | obestämd form genitiv |
läkarkollegorna (läkarkollegerna) | bestämd form |
läkarkollegornas (läkarkollegernas) | bestämd form genitiv |