publicerad: 2015
länning
länn·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨åld.⟩ landningsplats för båtar särsk. på Gotland
Singular | |
---|---|
en länning | obestämd form |
en lännings | obestämd form genitiv |
länningen | bestämd form |
länningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
länningar | obestämd form |
länningars | obestämd form genitiv |
länningarna | bestämd form |
länningarnas | bestämd form genitiv |