SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
lära
1lära substantiv ~n läror • system av teser, skola​ – I sammansättn. läro-.
Singular
en läraobestämd form
en lärasobestämd form genitiv
läranbestämd form
läransbestämd form genitiv
Plural
lärorobestämd form
lärorsobestämd form genitiv
lärornabestämd form
lärornasbestämd form genitiv
2lära verb lärde, lärt, pres. lär 1 under­visa2 in­hämta kunskap i​ – I sammansättn. lär-, läro-.
Finita former
lärpresens aktiv
lärs (läres)presens passiv
lärdepreteritum aktiv
lärdespreteritum passiv
lärimperativ aktiv
Infinita former
att lärainfinitiv aktiv
att lärasinfinitiv passiv
har/hade lärtsupinum aktiv
har/hade lärtssupinum passiv
Presens particip
lärande
Perfekt particip
en lärd + substantiv
ett lärt + substantiv
den/det/de lärda + substantiv
den lärde + maskulint substantiv
lära av • vänja av från visst beteende: ​lära av el. avlära ngn
Infinita formeratt lära avinfinitiv aktivPresens participavlärandePerfekt participen avlärd + substantivett avlärt + substantivden/det/de avlärda + substantivden avlärde + maskulint substantiv
lära in • lära in el. (sällan) inlära ngt
Infinita formeratt lära ininfinitiv aktivPresens participinlärandePerfekt participen inlärd + substantivett inlärt + substantivden/det/de inlärda + substantivden inlärde + maskulint substantiv
lära sig • in­hämta, till­ägna sig kunskaper el. färdigheter
Ordform(er)lära sig
lära upp • ut­bilda till viss kompetens
Infinita formeratt lära uppinfinitiv aktivPresens participupplärandePerfekt participen upplärd + substantivett upplärt + substantivden/det/de upplärda + substantivden upplärde + maskulint substantiv