publicerad: 2015
lön
lön
substantiv
~en ~er • ersättning för arbete; lön för mödan utbyte äv. i annat än pengar av utfört arbete – I sammansättn. lön, löne-.
Singular | |
---|---|
en lön | obestämd form |
en löns | obestämd form genitiv |
lönen | bestämd form |
lönens | bestämd form genitiv |
Plural | |
löner | obestämd form |
löners | obestämd form genitiv |
lönerna | bestämd form |
lönernas | bestämd form genitiv |