publicerad: 2015
magbesvär
mag|be·svär
substantiv
~et; pl. ~ mage besvär 1
Singular | |
---|---|
ett magbesvär | obestämd form |
ett magbesvärs | obestämd form genitiv |
magbesväret | bestämd form |
magbesvärets | bestämd form genitiv |
Plural | |
magbesvär | obestämd form |
magbesvärs | obestämd form genitiv |
magbesvären | bestämd form |
magbesvärens | bestämd form genitiv |