publicerad: 2015
maktspråk
makt|språk
substantiv
~et; pl. ~ • maktfullkomligt el. hotfullt språk
Singular | |
---|---|
ett maktspråk | obestämd form |
ett maktspråks | obestämd form genitiv |
maktspråket | bestämd form |
maktspråkets | bestämd form genitiv |
Plural | |
maktspråk | obestämd form |
maktspråks | obestämd form genitiv |
maktspråken | bestämd form |
maktspråkens | bestämd form genitiv |