publicerad: 2015
mantilj
mant·ilj
[‑il´j]
substantiv
~en ~er • spansk spetssjal
| Singular | |
|---|---|
| en mantilj | obestämd form |
| en mantiljs | obestämd form genitiv |
| mantiljen | bestämd form |
| mantiljens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| mantiljer | obestämd form |
| mantiljers | obestämd form genitiv |
| mantiljerna | bestämd form |
| mantiljernas | bestämd form genitiv |


