publicerad: 2015
martorn
mar|torn
substantiv
~en el. ~et • en växt
Singular | |
---|---|
en martorn (ett martorn) | obestämd form |
en martorns (ett martorns) | obestämd form genitiv |
martornen (martornet) | bestämd form |
martornens (martornets) | bestämd form genitiv |