publicerad: 2015
mattläggare
matt|lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läggarna • till 1matta 1 lägga
| Singular | |
|---|---|
| en mattläggare | obestämd form |
| en mattläggares | obestämd form genitiv |
| mattläggaren | bestämd form |
| mattläggarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| mattläggare | obestämd form |
| mattläggares | obestämd form genitiv |
| mattläggarna | bestämd form |
| mattläggarnas | bestämd form genitiv |


