publicerad: 2015
mattläggare
matt|lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läggarna • till 1matta 1 lägga
Singular | |
---|---|
en mattläggare | obestämd form |
en mattläggares | obestämd form genitiv |
mattläggaren | bestämd form |
mattläggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mattläggare | obestämd form |
mattläggares | obestämd form genitiv |
mattläggarna | bestämd form |
mattläggarnas | bestämd form genitiv |