publicerad: 2015
metallplatta
met·all|platta
substantiv
~n ‑plattor metall 1platta 1
Singular | |
---|---|
en metallplatta | obestämd form |
en metallplattas | obestämd form genitiv |
metallplattan | bestämd form |
metallplattans | bestämd form genitiv |
Plural | |
metallplattor | obestämd form |
metallplattors | obestämd form genitiv |
metallplattorna | bestämd form |
metallplattornas | bestämd form genitiv |