publicerad: 2015
ministerstyre
min·ister|styre
substantiv
~t ~n • otillåtet direkt ingripande av minister i t.ex. ett statligt verks angelägenheter; till styre 2
Singular | |
---|---|
ett ministerstyre | obestämd form |
ett ministerstyres | obestämd form genitiv |
ministerstyret | bestämd form |
ministerstyrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ministerstyren | obestämd form |
ministerstyrens | obestämd form genitiv |
ministerstyrena | bestämd form |
ministerstyrenas | bestämd form genitiv |