publicerad: 2015
mispel
mispel
substantiv
~n misplar • en växt
Singular | |
---|---|
en mispel | obestämd form |
en mispels | obestämd form genitiv |
mispeln | bestämd form |
mispelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
misplar | obestämd form |
misplars | obestämd form genitiv |
misplarna | bestämd form |
misplarnas | bestämd form genitiv |