publicerad: 2015
misshandelsbrott
miss·handels|brott
substantiv
~et; pl. ~ misshandel brott 1
Singular | |
---|---|
ett misshandelsbrott | obestämd form |
ett misshandelsbrotts | obestämd form genitiv |
misshandelsbrottet | bestämd form |
misshandelsbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
misshandelsbrott | obestämd form |
misshandelsbrotts | obestämd form genitiv |
misshandelsbrotten | bestämd form |
misshandelsbrottens | bestämd form genitiv |