publicerad: 2015
modernhistoriker
mod·ern|hist·or·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ modern historiker
Singular | |
---|---|
en modernhistoriker | obestämd form |
en modernhistorikers | obestämd form genitiv |
modernhistorikern | bestämd form |
modernhistorikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
modernhistoriker | obestämd form |
modernhistorikers | obestämd form genitiv |
modernhistorikerna | bestämd form |
modernhistorikernas | bestämd form genitiv |