publicerad: 2015
monad
mon·ad
[‑a´d]
substantiv
~en ~er • ⟨filos.⟩ odelbar enhet, element
Singular | |
---|---|
en monad | obestämd form |
en monads | obestämd form genitiv |
monaden | bestämd form |
monadens | bestämd form genitiv |
Plural | |
monader | obestämd form |
monaders | obestämd form genitiv |
monaderna | bestämd form |
monadernas | bestämd form genitiv |