publicerad: 2015
morfinspruta
morf·in|spruta
substantiv
~n ‑sprutor • till 2spruta 2 morfin
Singular | |
---|---|
en morfinspruta | obestämd form |
en morfinsprutas | obestämd form genitiv |
morfinsprutan | bestämd form |
morfinsprutans | bestämd form genitiv |
Plural | |
morfinsprutor | obestämd form |
morfinsprutors | obestämd form genitiv |
morfinsprutorna | bestämd form |
morfinsprutornas | bestämd form genitiv |