publicerad: 2015
mundering
mund·er·ing
substantiv
~en ~ar • uniformsliknande klädsel; omgång kläder för soldat; utrustning för ridhäst
Singular | |
---|---|
en mundering | obestämd form |
en munderings | obestämd form genitiv |
munderingen | bestämd form |
munderingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
munderingar | obestämd form |
munderingars | obestämd form genitiv |
munderingarna | bestämd form |
munderingarnas | bestämd form genitiv |