publicerad: 2015
munspel
mun|spel
substantiv
~et; pl. ~ • ett musikinstrument
Singular | |
---|---|
ett munspel | obestämd form |
ett munspels | obestämd form genitiv |
munspelet | bestämd form |
munspelets | bestämd form genitiv |
Plural | |
munspel | obestämd form |
munspels | obestämd form genitiv |
munspelen | bestämd form |
munspelens | bestämd form genitiv |