publicerad: 2015
musikbegåvning
mus·ik|be·gåv·ning
substantiv
~en ~ar musik begåvning
Singular | |
---|---|
en musikbegåvning | obestämd form |
en musikbegåvnings | obestämd form genitiv |
musikbegåvningen | bestämd form |
musikbegåvningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
musikbegåvningar | obestämd form |
musikbegåvningars | obestämd form genitiv |
musikbegåvningarna | bestämd form |
musikbegåvningarnas | bestämd form genitiv |