publicerad: 2015
musikkollektiv
mus·ik|kol·lekt·iv
substantiv
~et; pl. ~ musik 1kollektiv
Singular | |
---|---|
ett musikkollektiv | obestämd form |
ett musikkollektivs | obestämd form genitiv |
musikkollektivet | bestämd form |
musikkollektivets | bestämd form genitiv |
Plural | |
musikkollektiv | obestämd form |
musikkollektivs | obestämd form genitiv |
musikkollektiven | bestämd form |
musikkollektivens | bestämd form genitiv |