SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
musketerare
musk·­et·­er·­are [muskete`r‑] substantiv ~n; pl. ~, best. pl. musketerarna muskötbeväpnad fot­soldat i äldre tid
Singular
en musketerareobestämd form
en musketeraresobestämd form genitiv
musketerarenbestämd form
musketerarensbestämd form genitiv
Plural
musketerareobestämd form
musketeraresobestämd form genitiv
musketerarnabestämd form
musketerarnasbestämd form genitiv