publicerad: 2015
muspekare
mus|pek·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑pekarna • till mus 2 pekare
Singular | |
---|---|
en muspekare | obestämd form |
en muspekares | obestämd form genitiv |
muspekaren | bestämd form |
muspekarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
muspekare | obestämd form |
muspekares | obestämd form genitiv |
muspekarna | bestämd form |
muspekarnas | bestämd form genitiv |