publicerad: 2015
målkonflikt
mål|kon·flikt
substantiv
~en ~er • till mål 1 konflikt
Singular | |
---|---|
en målkonflikt | obestämd form |
en målkonflikts | obestämd form genitiv |
målkonflikten | bestämd form |
målkonfliktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
målkonflikter | obestämd form |
målkonflikters | obestämd form genitiv |
målkonflikterna | bestämd form |
målkonflikternas | bestämd form genitiv |