publicerad: 2015
människohandlare
männ·isko|handl·are
N mänsko|handl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑handlarna människa handlare| Singular | |
|---|---|
| en människohandlare | obestämd form |
| en människohandlares | obestämd form genitiv |
| människohandlaren | bestämd form |
| människohandlarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| människohandlare | obestämd form |
| människohandlares | obestämd form genitiv |
| människohandlarna | bestämd form |
| människohandlarnas | bestämd form genitiv |


