publicerad: 2015
mässing
mäss·ing
substantiv
~en • legering av koppar och zink; i bara mässingen alldeles naken
| Singular | |
|---|---|
| en mässing | obestämd form |
| en mässings | obestämd form genitiv |
| mässingen | bestämd form |
| mässingens | bestämd form genitiv |


