SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
namn
namn substantiv ~et; pl. ~ beteckning på person el. före­teelse: ​hon fick namnet Maria; ​i ngns el. ngts namn på ngns vägnar el. i ngts intresse​ – I sammansättn. namn-, ngn gång namns-.
Singular
ett namnobestämd form
ett namnsobestämd form genitiv
namnetbestämd form
namnetsbestämd form genitiv
Plural
namnobestämd form
namnsobestämd form genitiv
namnenbestämd form
namnensbestämd form genitiv