publicerad: 2015
nationalspråk
nat·ion·al|språk
substantiv
~et; pl. ~ national- språk
| Singular | |
|---|---|
| ett nationalspråk | obestämd form |
| ett nationalspråks | obestämd form genitiv |
| nationalspråket | bestämd form |
| nationalspråkets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| nationalspråk | obestämd form |
| nationalspråks | obestämd form genitiv |
| nationalspråken | bestämd form |
| nationalspråkens | bestämd form genitiv |


