publicerad: 2015
naturvårdare
nat·ur|vård·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑vårdarna naturvård
Singular | |
---|---|
en naturvårdare | obestämd form |
en naturvårdares | obestämd form genitiv |
naturvårdaren | bestämd form |
naturvårdarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
naturvårdare | obestämd form |
naturvårdares | obestämd form genitiv |
naturvårdarna | bestämd form |
naturvårdarnas | bestämd form genitiv |