publicerad: 2015
naturvän
nat·ur|vän
substantiv
~nen ~ner natur 1 1vän 1
| Singular | |
|---|---|
| en naturvän | obestämd form |
| en naturväns | obestämd form genitiv |
| naturvännen | bestämd form |
| naturvännens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| naturvänner | obestämd form |
| naturvänners | obestämd form genitiv |
| naturvännerna | bestämd form |
| naturvännernas | bestämd form genitiv |


