SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
naturvän
nat·­ur|­vän substantiv ~nen ~ner natur 1 1vän 1
Singular
en naturvänobestämd form
en naturvänsobestämd form genitiv
naturvännenbestämd form
naturvännensbestämd form genitiv
Plural
naturvännerobestämd form
naturvännersobestämd form genitiv
naturvännernabestämd form
naturvännernasbestämd form genitiv