publicerad: 2015
nedskjutning
ned|skjut·ning
el. ner|skjut·ning
substantiv
~en ~ar skjuta 1
Singular | |
---|---|
en nedskjutning (en nerskjutning) | obestämd form |
en nedskjutnings (en nerskjutnings) | obestämd form genitiv |
nedskjutningen (nerskjutningen) | bestämd form |
nedskjutningens (nerskjutningens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
nedskjutningar (nerskjutningar) | obestämd form |
nedskjutningars (nerskjutningars) | obestämd form genitiv |
nedskjutningarna (nerskjutningarna) | bestämd form |
nedskjutningarnas (nerskjutningarnas) | bestämd form genitiv |