publicerad: 2015
nedläggning
ned|lägg·ning
el. ner|lägg·ning
substantiv
~en ~ar • till lägga ner 1,2
Singular | |
---|---|
en nedläggning (en nerläggning) | obestämd form |
en nedläggnings (en nerläggnings) | obestämd form genitiv |
nedläggningen (nerläggningen) | bestämd form |
nedläggningens (nerläggningens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
nedläggningar (nerläggningar) | obestämd form |
nedläggningars (nerläggningars) | obestämd form genitiv |
nedläggningarna (nerläggningarna) | bestämd form |
nedläggningarnas (nerläggningarnas) | bestämd form genitiv |