publicerad: 2015
neurasteniker
neur·a·sten·ik·er
[‑ste´n‑]
substantiv
~n; pl. ~ • ⟨åld.⟩ neurasteni
Singular | |
---|---|
en neurasteniker | obestämd form |
en neurastenikers | obestämd form genitiv |
neurastenikern | bestämd form |
neurastenikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
neurasteniker | obestämd form |
neurastenikers | obestämd form genitiv |
neurastenikerna | bestämd form |
neurastenikernas | bestämd form genitiv |