publicerad: 2015
nioåring
nio|år·ing
substantiv
~en ~ar nio åring 1
| Singular | |
|---|---|
| en nioåring | obestämd form |
| en nioårings | obestämd form genitiv |
| nioåringen | bestämd form |
| nioåringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| nioåringar | obestämd form |
| nioåringars | obestämd form genitiv |
| nioåringarna | bestämd form |
| nioåringarnas | bestämd form genitiv |


