publicerad: 2015
nordpolsfarare
nord·pols|far·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑fararna nordpol 1 2fara
Singular | |
---|---|
en nordpolsfarare | obestämd form |
en nordpolsfarares | obestämd form genitiv |
nordpolsfararen | bestämd form |
nordpolsfararens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nordpolsfarare | obestämd form |
nordpolsfarares | obestämd form genitiv |
nordpolsfararna | bestämd form |
nordpolsfararnas | bestämd form genitiv |