publicerad: 2015
närmande
närm·ande
substantiv
~t ~n • särsk. handling som syftar till intimare kontakt
Singular | |
---|---|
ett närmande | obestämd form |
ett närmandes | obestämd form genitiv |
närmandet | bestämd form |
närmandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
närmanden | obestämd form |
närmandens | obestämd form genitiv |
närmandena | bestämd form |
närmandenas | bestämd form genitiv |