publicerad: 2015
nödfall
nöd|fall
substantiv
~et; pl. ~ • i nödfall om det är nödvändigt
Singular | |
---|---|
ett nödfall | obestämd form |
ett nödfalls | obestämd form genitiv |
nödfallet | bestämd form |
nödfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
nödfall | obestämd form |
nödfalls | obestämd form genitiv |
nödfallen | bestämd form |
nödfallens | bestämd form genitiv |