publicerad: 2015
obestridlighet
o|be·strid·lig·het
substantiv
~en obestridlig
Singular | |
---|---|
en obestridlighet | obestämd form |
en obestridlighets | obestämd form genitiv |
obestridligheten | bestämd form |
obestridlighetens | bestämd form genitiv |