publicerad: 2015
ockra
1ockra
[åk`ra]
substantiv
~n 1 (gul, gulbrun el. rödbrun) färg erhållen ur en pulverformig vittringsprodukt av järnhaltiga mineraler2 frukt av en växt – Alla sammansättn. med ockra- hör till 1ockra.
Singular | |
---|---|
en ockra | obestämd form |
en ockras | obestämd form genitiv |
ockran | bestämd form |
ockrans | bestämd form genitiv |
2ockra
[åk`ra]
verb
~de ~t • ta oskälig ränta; göra sig oskälig vinst; ockra på ngt otillbörligt utnyttja ngt
Finita former | |
---|---|
ockrar | presens aktiv |
ockras | presens passiv |
ockrade | preteritum aktiv |
ockrades | preteritum passiv |
ockra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ockra | infinitiv aktiv |
att ockras | infinitiv passiv |
har/hade ockrat | supinum aktiv |
har/hade ockrats | supinum passiv |
Presens particip | |
ockrande |