SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
oförenlighet
o|­för·­en·­lig·­het substantiv ~en ~er oförenlig
Singular
en oförenlighetobestämd form
en oförenlighetsobestämd form genitiv
oförenlighetenbestämd form
oförenlighetensbestämd form genitiv
Plural
oförenligheterobestämd form
oförenlighetersobestämd form genitiv
oförenligheternabestämd form
oförenligheternasbestämd form genitiv