publicerad: 2015
olaglighet
o|lag·lig·het
substantiv
~en ~er olaglig
Singular | |
---|---|
en olaglighet | obestämd form |
en olaglighets | obestämd form genitiv |
olagligheten | bestämd form |
olaglighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
olagligheter | obestämd form |
olagligheters | obestämd form genitiv |
olagligheterna | bestämd form |
olagligheternas | bestämd form genitiv |