publicerad: 2015
omskära
om|skära
verb
‑skar, ‑skurit, ‑skuren ‑skuret ‑skurna, pres. ‑skär • skära bort del av förhuden på pojke; bl.a. inom judendomen
| Finita former | |
|---|---|
| omskär | presens aktiv |
| omskärs (omskäres) | presens passiv |
| omskar | preteritum aktiv |
| omskars | preteritum passiv |
| omskär | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att omskära | infinitiv aktiv |
| att omskäras | infinitiv passiv |
| har/hade omskurit | supinum aktiv |
| har/hade omskurits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| omskärande | |
| Perfekt particip | |
| en omskuren + substantiv | |
| ett omskuret + substantiv | |
| den/det/de omskurna + substantiv | |
| den omskurne + maskulint substantiv | |


