publicerad: 2015
omsvep
om|svep
substantiv
~et; pl. ~ • utan omsvep utan undanflykter
Singular | |
---|---|
ett omsvep | obestämd form |
ett omsveps | obestämd form genitiv |
omsvepet | bestämd form |
omsvepets | bestämd form genitiv |
Plural | |
omsvep | obestämd form |
omsveps | obestämd form genitiv |
omsvepen | bestämd form |
omsvepens | bestämd form genitiv |